Om den förlorade sonen

...linelsen om
den förlorade sonen...

om den förlorade fadern,
om den ensamme brodern,
som aldrig förlät,
om ett hem,
som blev stängt och tyst.

Om modern står det ingenting i liknelsen.
Kanhända var hon död.
Kanhända var det därför
sonen gick sin väg ...
Men låt oss anta,
att hon levde,
att hon var eldstad, dörrmatta
och stod staty -
vanliga modersroller,
i öster - som i västerland ...
- Om modern står det ingenting
i liknelsen.

Man har sin stolthet,
fastän han rest sin väg.
Livet går vidare,
så fattigt nu.
Alltid en lögn på läpparna:
Han har det så bra
i främmande land. -
De tuggar lögn till alla måltider.
De blandar lögn i alla drycker.
Gästerna får en besk smak i munnen
och kommer aldrig mer tillbaka.

Skuld vilar över huset.
I förebråelsernas vindeltrappa
går alla upp och ner.
Varför ... värker i faderns leder.
Varför ... kommer modern att snubbla
över varje steg.
Varför ... slår så hårt i dörrarna
kring brodern,
när han kommer och går ...
Och ensamheten som stirrar
ur varje golvspringa.

... också sömnen som blev annorlunda.
Sömnen blev det främmande land,
där sonen slet ont. -
Bara skulor att äta
i sömnens främmande land.
Bara svinen att mata.
Bara att gå som en legodräng
natt efter natt, år efter år
i sömnens främmande land.

Och någonstans i mörkret utanför
alltid den förlorade sonen. -
Nej, han går aldrig in.
Han andas doften av mogna fikon
vid köksingången,
han smeker de blåa druvorna
med sina händer,
men han går aldrig in.
Han vet ju, att han inte står ut.
Inte med någon.
Inte med sig själv.
Inte med kärlek.
Inte med brist på kärlek.
Och ingen vet,
att han står utanför och väntar.
Men mörkret är tungt
av hans närhet.

... eller kanhända gick han ändå in,
och fadern tog emot och festen firades,
och alltid skall han minnas festen. Men
- han gick igen i gryningen.
Så slapp han höra vad festen kostat,
så slapp han höra allt ont han gjort dem. -
Alltid en tävlan,
också i lidandet. - - -
Han gick igen i gryningen.

Jaså, säger fadern, när han kommer hem -
ingen hälsar honom välkommen -
han har varit hemma igen? -
Mat och pengar som vanligt?
Den gödda kalven ... ser jag.
- Modern dukar av och diskar.
- Nej, inga liknelser för modern.
Liknelser gör så ont.

Om fadern vet vi ingenting
i verkligheten.
Hemmet i Nasareth är stängt för insyn.
Josef stod bara vid krubban,
aldrig vid korset.
Vid korset stod
Maria, hans moder,
och några ensamma kvinnor.

Från liknelse till liv
finns ingen väg tillbaka.

Men liknelsen som lyser
bortom livet.